Skip navigation

VECKANS PROFIL: Johanna Gustavsson om pressen på sig själv – och drömmen om LPGA

Lennart Sandahl - 14:02 03/03/2017 (uppdaterad 9:53 03/03/2017)

VECKANS PROFIL. Lättnaden var stor när Lannalodge Golfresorts Johanna Gustavsson säkrade kortet på LET-touren i slutet av 2016. Den här säsongen vill hon slippa känna samma press på sig själv. "Spelet har jag men det gäller att tro på att man kan vara med där uppe och vinna också", säger hon till golfing.se.   

24-åriga Johanna Gustavsson är inne på sin andra säsong som medlem på LET-touren och för ett par veckor sedan spelade hon årets första tävling i Australien. 
– Även om jag missade cutten med två slag kändes det bra. Jag spelade bra på banan och puttningen var också stabil. Sedan gjorde jag två dubbelbogeys som förstörde för mig. Det var inte så dåliga slag egentligen utan mer en effekt av att jag tvekade i besluten. Det är lite det där med självförtroendet när man är rostig så här års, säger hon till golfing.se. 

Även om hon beskriver fjolårssäsongen som en berg- och dalbana så blev 2016 ett lyckat år för Örebrotjejen. 
– Det var kul och lärorikt. Man lär sig mest om sig själv. Det började lite segt förra säsongen och på slutet spelade jag lite bättre. Det var lite av en berg- och dalbana resultatmässigt. Jag ville så gärna behålla kortet så det blev väldigt mycket fokus på det. Nu i år känner jag mer att jag kan spela mer fritt. 

Du kom 66:a på penningligan och spelade in 25 696 euro, ungefär 245 000 kronor. Är du nöjd med hur det slutade?
– Jag är ju självklart nöjd. Men samtidigt känner jag inte att det är omöjligt att placera sig högre. Det var efter 14:e platsen (hennes bästa resultat hittills) i Qatar som jag kunde andas ut lite. Det var mycket tävlingar mot slutet av säsongen och man vilel åka på allt för att samla så mycket poäng som möjligt. Det var ganska slitsamt, så det var sjukt skönt att få till en bra placering.

Vad är de stora skillnaderna mot att spela på de nordiska tourerna eller LET Access? 
– Framförallt är nivån på spelarna bättre. Sedan går ju cutterna lägre och det är ju bra, för det är mer som det ska vara på toppnivå. Annars skulle jag säga att det är de långa och många resorna som skiljer. Det är mycket mer att fixa runt om. Att ordna med visum och lära sig hantera jetlag till exempel.

Det låter som mycket "dötid". Vad gör du för att fördriva tiden?
– Jag har testat lite olika grejer. Målarböcker, korsord... nu läser jag mest böcker. 

Är stämningen god bland tourspelarna eller är det mycket rivalitet tycker du?
– Nej, alla är trevliga och jag känner att man kan sätta sig med vem som helst av svenskorna och snacka. Sedan har man lärt känna flera från andra länder också. Jag har väl bott mest med Isabella Ramsey och Johanna Björk av svenskorna. Sedan har jag bott rätt mycket med en finsk tjej också. 

Under vintermånaderna har Gustavsson varvat träning i Spanien och England med finslipning hemma i Örebro. I slutet av mars spelar hon en LET Access-tävling i Frankrike innan LET-touren åker till Marocko. 

Vad tar du med dig i ditt spel från erfarenheterna 2016?
– Jag tycker att jag blivit bättre på att hanterna min sving och det egna spelet. Man mognar ju mer man tävlar på den nivån – både rent spelmässigt men även mentalt. Eftersom det är mycket längre resor så lägger jag inte lika mycket tid på att träna längre, så det gäller att effektivisera träningen utan att missa något. Den biten har jag blivit bättre på. 

Och vad behöver du utveckla för att sluta högre på rankingen när vi summerar 2017?
– Jag kommer fortsätta jobba på som jag gjort. Men lite mer mentalt. Nu har jag inte den där pressen att klara kortet på mig lika mycket. Den pressen jag lagt på mig själv vill jag bli av med. Spelet har jag men det gäller att tro att man kan vara med där uppe och vinna också. Det är inte omöjligt att vinna utan det handlar om att få in rätt tänk. 

Har du tagit hjälp av någon mental tränare?
– Nej, det har jag inte gjort. Det är mer att jag pratar mycket med de jag har runt omkring mig. Min tränare Mathias Johansson och min pojkvän Alex (Wrigley, engelsk golfspelare). Han kvalar till Nordic League nu så han kommer spela både i Sverige och England.  

Du är golfproffs och din kille är också golfspelare. Det blir mycket golf helt enkelt?
– Ja, och pappa har alltid spelat. Han har väl i och för sig alltid gillat fotboll mer men fick nöja sig med en golfspelande dotter (skratt). Men jag kollar faktiskt inte så mycket alls på golf. Jag gillar att spela och tävla i golf. Jag är intresserad av mitt eget spel men inte så mycket av det andra. 

Vad har du får långsiktigt mål med karriären?
– Jag skulle vilja ta mig till LPGA och testa vingarna där. Samtidigt känner jag ingen stress, men det är där de bästa spelar och någon gång vill man mäta sig med den absoluta världstoppen.

Du skulle inte tveka på att lämna Sverige för USA?
– Nej, det skulle jag inte göra. Sedan vet man ju inte hur länge det skulle vara kul att bosätta sig där. Men får jag chansen så måste jag testa. 

Lennart Sandahl
[email protected]


Relaterat