Skip navigation

Tisdagskrönikan: Så blir golfen roligare för alla

Redaktionen Golfing.se - 11:25 14/06/2016 (uppdaterad 11:26 14/06/2016)

Veckans tisdagskrönikör är Svenska Golfförbundets generalsekreterare Gunnar Håkansson. Han vill se en långsiktig plan för att ändra längden på Sveriges golfbanor. Syftet? Roligare golf! 

***

Referensen för de flesta golfare är de bästa spelarna. Vi fascineras när världsstjärnorna slår långa drives för att sedan attackera flaggan med en kort järnklubba. Så vill sannolikt de flesta kunna spela och golfen kan faktiskt erbjuda det genom möjligheten med olika tee. Ändå spelar den absoluta majoriteten alldeles för långa banor som omöjliggör ett spel som liknar det vi ser på TV. 

Om golf hade uppfunnits idag och alla banor var nybyggda 2016 hade utslagsplatserna inte placerats där de nu ligger av tradition. Då hade vi med hjälp av kunskap och statistik om utövarna utformat banor som passade alla. Vi vet till exempel att en genomsnittlig man slår ungefär 180 meter med drivern och att motsvarande för en kvinna är 120 meter.

Med detta som utgångspunkt och ambitionen att en spelare med sitt andraslag ska kunna nå green på ett par 4-hål med ett mellanjärn, ges en fingervisning om hur lång en 18-hålsbana med par 72 bör vara. Det borde vara standardbanan som allt utgår från, eftersom det baseras på majoriteten av golfspelarna.

Om vi utgår från att en bana ska passa en genomsnittlig herrspelares slaglängder ska avståndet från gul tee ligga på 5 300–5 400 meter. Terräng, hinder och upphöjda greener kan vara skäl till att korta längden ytterligare. Ändå uppskattar jag, utan att veta säkert då vi saknar statistik, att en svensk genomsnittsbana från gul tee idag är cirka 5 800 meter.

Med samma resonemang är den svenska genomsnittsbanan från röd tee cirka 4 800 meter, alldeles för långt för den genomsnittliga damspelarens förmåga. Banlängden borde istället vara 4 100–4 200 meter beroende på förutsättningarna.

Det här inte är någon exakt vetenskap och det finns många faktorer som påverkar, men att använda genomsnittsspelarens förmåga som tankeväckare fungerar alldeles utmärkt.

Varför är det så här?

I grunden är svenska golfbanor byggda utifrån den brittiska traditionen. Svenska banarkitekter har nästan utan undantag inspirerats av linksbanor på de brittiska öarna och det ser vi många spår av bland svenska banor idag. I grunden tycker jag att det är sunt att bejaka den brittiska traditionen med landskapsanpassning, men tyvärr anammade vi också ett ganska elitistiskt perspektiv att anpassa banorna till de bästa spelarna. Det har inneburit att de flesta banor i Sverige är för långa från gul respektive röd tee om vi fortsatt tar den genomsnittlige spelarens förmåga som referens.

Mycket av det jag argumenterar för finns redan i USA, där man sedan länge jobbat med spel- och banutveckling betydligt mer än i Europa. Alla vi som har spelat i USA kan vittna om att skillnaden mellan röd och gul tee är betydligt större än i Sverige och att hektometersystemet (tee märkta med siffror, till exempel 54 = 5 400 meter) och tee it forward-kampanjen för att få fler att flytta till en kortare tee används och marknadsförs betydligt mer.

Gunnar%20H%E5kansson
Foto: SGF

Vad kan vi göra åt detta i Sverige?

Om vi fortsätter att leka med tanken att alla golfbanor hade byggts idag, med fokus på banlängd för medelgolfaren, hade vi alltså skapat betydligt kortare banor från gul respektive röd tee. Det hade inneburit färre slag enligt slopetabellen, men med en korrekt banvärdering så borde spelarens poängresultat bli detsamma. Därefter hade vi tillfört utslagsplatser för att passa ”minoriteter” som juniorer, äldre, singelhandicappare och elit. Slutligen hade vi benämnt dessa utslagsplatser på ett sätt så att relaterade till varandra, där hektometersystemet är det som Svenska Golfförbundet förordar. Den stora fördelen med hektometersystemet jämfört med alla andra sätt att markera tee, är att spelarna får en känsla för vilken banlängd de tycker är roligast att spela. På hemmabanan hade man snabbt lärt sig, och när man gästspelar blir det enkelt att välja tee efter det avstånd man är van vid och som passar ens spel.

Det är klart att det är orealistiskt att på kort sikt bygga om alla svenska golfbanor från grunden, men mycket kan göras genom en långsiktig masterplan med en banarkitekt, där banan förändras över tid. Det viktigaste på kort sikt är att det tillförs en tee framför nuvarande röd, eftersom dagens banlängd för de flesta damer är på tok för lång. Detta sker också på flera banor – förbundet uppskattar att cirka 100 klubbar redan lagt till en kortare tee – men det återstår många. Därefter behöver vi tillföra en tee för män kort om gul tee.

Med hektometersystemet vågar fler flytta fram

En lika viktig åtgärd för roligare golf är att få spelare att flytta fram till en kortare tee. Här är traditionen väldigt stark och motargumenten är många, till exempel att ”man tappar slag”. Men genomförs det konsekvent kommer fler och fler att erkänna att det faktiskt är roligare att spela lite kortare. När framtidens nybörjare kommer till golfen så skolas de in på rätt avstånd från början och kan sedan flytta bakåt när de har förmågan.

Hektometersystemet underlättar en utveckling mot att spela lite kortare banor, där laddningen i att spela från rött för många män blir mindre dramatisk. När teemarkeringarna baseras på avstånd vågar fler flytta fram, något som konstaterats på flera klubbar som genomfört förändringen.

Spela golf som på TV

Jobbar vi långsiktigt med frågan att anpassa golfbanornas längd efter spelarnas förmåga och dessutom får spelare att flytta fram, kommer fler att kunna spela golf som det ser ut på TV och lyckas oftare med sina slag. Att träffa green med en järnsjua är roligare än att toppa en järnfyra ner i vattnet. Att sikta på flaggan med en järnnia är roligare än att försöka undvika bunkern med en järnfemma. För många kvinnor skulle det dessutom innebära att de slapp använda spoon in mot green på de flesta hål…

Då kommer golf att bli ännu ROLIGARE för fler. Och om det blir roligare stannar också fler inom golfen, något som de flesta golfklubbar skulle välkomna med stor glädje.

Gunnar Håkansson
Generalsekreterare på Svenska Golfförbundet

Vill då också skriva en gästkrönika? Kontakta [email protected]


Bild: SGF

Relaterat